jäderbloggen

Hit ska jag och gubben åka till i nov till Egypten,ska bli härligt.
Fick tipset av Alexandra att åka till Hurughada Ser hur fint som helst där.
Snorkling är ett måste och hoppas det fortfarande är ganska varm när vi åker.

Idag har vi haft fika besök,firade att gubben har fyllt år. Passade på då att fråga
Majlis och Rolf om dom kunde ha Meja medans vi åker bort. Haha Majliz svarade fort ja som alltid
när det gäller Meja. Nästa gång vi far utomlands då får Meja följa med.

Meja är nu förkyld och hon kräktes som en räv sent i går kväll. Hoppas att hon kan vara på inskolning
Hon har ingen feber just nu iallafall. Få se vad fröken säger i morn när hon kommer hit.

Nu blir det sängen för min del, har förm i morn.

Gonatt....

Att behöva ringa till 112 för att få en ambulans var absolut det värsta jag varit med om.

Kvällen före visste jag att nu var det riktigt allvarligt med mamma. Vi var flera som försökte få henne att åka in till sjukhus men som vanligt så ville hon inte det. Jag ringde och talade om alla symtom för hemsjukvårdarna. Själv var jag osäker om det var dom starka smärtstillande tabletterna eller om det är nu blodförgiftning.
Dom skulle kolla på morgonen därpå när dom kom dit.

Klockan halv åtta vaknade jag och Meja när mamma ringde. -Kom fort,nu på en gång. Själv fick jag panik,frågade om hon lovade mig att nu åker vi in till Falun. Hon svarade -Ja. Herregud försökte hålla lugnet men lyckades inte.
Jag var själv med Meja,välling ,kläder måste få barnvakt. Panik ringde gubben han fixade barnvakt. In i bilen och iväg. Meja blev lite lessen i bilen hon kände av att jag var nervös stackars gumman.

När jag kom fram visste jag direkt att det var nu akut blodförgiftning. Hade läst på nätet och alla symtom stämde.
Ringde 112 bad om en ambulans. Hon sa att adressen fanns inte. Jag trodde det var jag som var förvirrad och sa fel men det gjorde jag inte. Sa att det var bråttom... Fick prata med en sjuksköterska och för henne måste jag tala om hela sjukdoms förloppet. Tänk att försöka rabbla upp hela två och ett halvårs sjukdom,när man var själv nervös och jag vet ju inte alla detaljer heller. Sa att nu är det nog blodförgiftning och hon har problem med andningen.

Hon bedömde att läget inte var allvarligt pgr av att hon inte har hjärt problem eller diabetes. Så det skulle bli en vanlig sjuktransport. Jag blev arg och sa om hon bedömer det så skicka hit en sjuktransport men gör det fort.

Som tur hade jag ringt efter hemsjukvårdarna så när dom kom hjälpte dom mig. Till slut så kom det iallafall en ambulans som gnällde över att dom fick åka till falun och inte till Avesta.

Nu blev det akut amputering av hela benet och hon hade inte överlevt om hon inte hade åkt in.

Då är ju frågan. Är man tillräckligt sjuk då att få åka in med en ambulans? 

Nu var hon så dålig att dom visste inte om hon skulle klara livet även om dom tog benet. Men den gick som tur bra. Alla värden är inte bra än så nu är det bara att hålla tummarna att cikulationen kommer igång.

 Nu har hon en jobbig tid med allt vad det innbär med att leva med ett ben. Men hon lever och smärtan kommer att avta så småning om.